Laddar

Utrikesfödda är mest trångbodda: ”Påfrestande”

Att vara trångbodd kan få konsekvenser i vardagen på flera sätt, enligt SCB.

delningar

Mer än var femte person född utanför Europa bor trångbott i Sverige, jämfört med två procent av inrikes födda. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Det finns två sätt att definiera trångboddhet, vilket du kan läsa mer om i faktarutan nedan. Enligt Boverkets definition för norm 3 är den som bor själv i en etta med kök trångbodd.

Norm 3 säger att alla i hushållet, förutom par, ska ha ett kök, eget sovrum och ett vardagsrum för att klara trångboddhetsgränsen.

SCB:s siffror visar att det är stor skillnad i trångboddhet mellan olika åldersgrupper.

Personer under 40 år är i större utsträckning trångbodda än äldre åldersgrupper. Skillnaderna mellan åldersgrupper är stora. För personer i åldern 16–19 år, som i stor utsträckning fortfarande bor hos sina föräldrar, är trångboddheten störst. I befolkningen över 60 år är trångboddhet ovanligt.

”Att vara trångbodd kan få konsekvenser i vardagen på flera sätt. Det kan upplevas som påfrestande om man hela tiden behöver dela rum med andra och det inte finns möjlighet till viss avskildhet i det egna hemmet. För barn och ungdomar kan det till exempel medföra svårigheter att koncentrera sig på läxor”, skriver SCB i ett pressmeddelande.

År 2016 var drygt fyra procent av befolkningen i åldern 16–84 år trångbodda enligt det som kallas trångboddhetsnorm 2, det vill säga att man bor i en bostad med mer än två personer per sovrum.

Var i landet man bor spelar också roll. Det råder bostadsbrist i många kommuner, framförallt i storstadsområdena. I dag är mellan sju och tio procent av befolkningen i Stockholm, Göteborg och Malmö kommun trångbodda, jämfört med knappt fyra procent i övriga kommuner.

Det är stor skillnad mellan olika befolkningsgrupper när det gäller att bo trångt. Ungefär 2 av 100 inrikes födda personer är trångbodda, en andel som bara har förändrats marginellt sedan år 1980.

Bland utrikes födda, framförallt bland personer födda utanför Europa, är det betydligt vanligare att vara trångbodd. Andelen trångbodda bland personer som är födda utanför Europa har fördubblats de senaste 20 åren, från tio procent 1995 till 21 procent 2016.

Var femte person som är född utanför Europa bor alltså i en bostad med mer än två personer per sovrum. Dock var andelen trångbodda i denna grupp på dagens nivå även 1980.

Andel personer 16-84 år som bor i en bostad med mer än två personer per sovrum (trångboddhetsnorm 2), efter födelseregion. År 1980-2016. Procent:

 

Källa: SCB, 2018.

Definition för trångboddhet:

Norm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per sovrum, kök och vardagsrum oräknade. Ensamboende räknas enligt denna norm inte som trångbodda oavsett antal rum. Trångboddhetsnorm 2 tillkom under 1960-talet.

Norm 3 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per sovrum, kök och vardagsrum oräknade. Sammanboende delar dock sovrum, medan varje barn ska ha ett eget rum för att hushållet inte ska räknas som trångbott. Enligt denna norm, som infördes 1974, räknas fler som trångbodda jämfört med definitionen enligt norm 2.

Eftersom även hus­håll som enbart består av en person förväntas ha ett separat sovrum räknas alltså samtliga hus­håll som bor i ett rum och kök som trång­bodda, enligt norm 3.

Källa: SCB.