Laddar

LISTA: Därför firar vi fettisdagen

Foto: Flickr.

Vad kommer fettisdagen från och när kom semlan in i bilden? Här har du svaret.

delningar

1. Vad kommer Fettisdagen ifrån? Fettisdagen inleder en längre fasteperiod inom Kristendomen tillsammans med fläsksöndag och blå måndag. De tre dagarna kallas tillsammans för fastlagen och under dessa dagar var det fest och skulle ätas mycket för att ladda upp inför fastan. Fettisdagen är den tredje och sista dagen innan fastan tar vid.

2. När börjar fastan och varför? Inom Kristendomen börjar fastan 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Då påsken firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen infaller påsken och fastan på olika datum varje år. I år börjar fastetiden den 14 februari och avslutas med påskafton den 31 mars.

3. Vad innebär det att fasta? En kristen fasta behöver inte betyda att du avstår från mat utan du kan till exempel avstå från tv-tiddande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något helt annat. Det kan också handla om att avstå från något för att spara pengar.

4. Varför äter man semla på fettisdagen? Semlan kommer från början från den så kallade Hetväggen, en bakad bulle fylld med mandelmassa som var vanlig att äta på 1700-talet bland de mer rika i samhället. Hetväggen kryddades med kummin och serverades gärna i en skål med varm mjölk. Under 1800-talet började hetvägg även benämnas som fettisdagsbulle eller fastlagsbulle för att sedan också kallas för semla.

Den semla som vi äter i dag, bakad på vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa gjorde entré först under tidigt 1900-tal. Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simpla” som betyder fint vetemjöl.

En av anledningarna till att semlan bakades och åts så så sällan och kopplades till fettisdagen var att vitt mijöl var ytterst ovanligt i bondesamhället, liksom socker och vispad grädde. Så när det var fest och speciella tillfällen slog man till på fastlagsbullen.

5. Så blir årets skörd enligt fastan Förr i tiden ansågs ett tecken på att stråsäden och linet skulle bli långt vara om det på fastlagsnatten blev långa istappar. Spannmålsskörden skulle också bli god om det under de tre dagarna innan fastan var torrt och även soligt.

Om det tinade på fettisdagen så att det blev takdropp trodde man att korna skulle mjölka bra under sommaren. Man ansåg även att storleken på dropparna avförde hur stor sädeskornen skulle bli den skörden.

Källa: Svenska Kyrkan och Nordiska Museet.