Laddar

Barndomskompisarna om landslagsdebuten: ”Väldigt skön känsla”

Barndomskompisarna Taylor Silverholt och Isac Larsson landslagsdebuterade i samma turnering.

delningar

HBK– talangerna Isac Larsson och Taylor Silverholt har följts åt under sina karriärer. Först i BK Astrio och sedan i Halmstads BK. Så kanske var det fullt logiskt att de båda barndomskompisarna fick landslagsdebutera i det svenska P17–landslaget i samma turnering i La Manga.

För Isac Larsson startade inte landslagsvistelsen på bästa sätt, då han blev sjuk och missade första matchen.

– Klart att det var tråkigt att komma ner och känna att jag började bli lite sjuk. Jag hade ont i halsen, men hade ingen feber, men det var inte läge att spela match. Det var ingen ide att äventyra något inför de två andra matcherna, säger Isac Larsson till 24Halmstad.

Taylor Silverholt fick däremot chansen att komma in i den första matchen mot Ungern, som slutade oavgjort. Något 24Halmstad skrivit om tidigare.

Sveriges andra match i turneringen var kanske den mest minnesvärda. Laget slog Slovakien med 3–1, där Taylor Silverholt gjorde ett av målen, och Isac Larsson var frisk och fick göra sin landslagsdebut då han hoppade in i andra halvlek.

– Väldigt skön känsla att får göra mål i första landskampen från start, säger Taylor Silverholt.

Isac Larsson var också nöjd över att få spela.

– Skönt att göra sina första minuter, det var en härlig känsla.

Hur är det när man står där med landslagströjan på sig och ska spela match? IL: – Det är klart att det är något speciellt, men det är bara att försöka tänka på att gå ut och göra det man är bra på, jag tänker att det är en helt vanlig match.

TS: – Ja, jag säger samma som Isac där, men när man kollar ner och ser landslagsmärket så känner man sig ändå hedrad.

Sista matchen blev inte en lika rolig historia, då förlorade man med 4–0 mot Norge. Ett resultat som gjorde att Sverige slutade två i turneringen i La Manga.

Vad är det mest minnesvärda ni tar med er från det här landslagsuppdraget? TS: – Jag får nog säga målet, men även att bara umgås med gänget, för alla är sköna individer.

IL: – Att få ta på sig landslagströjan och gå ut och spela match var höjdpunkten.

Hur var det att göra det här tillsammans, ni har ju spelat ihop mycket? TS: – Det var väldigt skönt. Vi har spelat ihop i Astrio i några år, sedan gick jag över till HBK, och Isac kom dit året efter. Vi har hållit ihop väldigt länge, så det var skönt att göra detta tillsammans med honom.

IL: – Det var riktigt kul när jag fick höra att Taylor också skulle vara med, som sagt, vi har spelat ihop länge, så det var kul och stort att göra det tillsammans.

Ja, spelarnas vägar korsades när Silverholt lämnade Oskarström som 8–9åring och gick över till BK Astrio, där Larsson redan fanns. Där blev det många år tillsammans innan Silverholt lämnade för HBK inför säsongen 2016, och bara året efteråt tog Larsson samma steg. Så när Isac Larsson blev uttagen till landslaget var det kanske logiskt att det blev ett återbud som gjorde att även Taylor Silverholt kom med i samma trupp. Båda har de många goda minnen från tiden i Astrio.

– Jag kommer ihåg när vi slog HBK med 5–0 i DM och Isac, som spelade mittfältare då, gjorde hattrick. Det är ett bra minne man har. Även segern i Future Cup uppe i Göteborg, säger Silverholt.

– På den tiden var det alltid prestige att möta och slå HBK, så det minns jag också, säger Isac Larsson.

Nu har alltså de båda barndomskompisarna även gemensamma minnen från landslagsspel.

 

 

Fem snabba frågor med Isac Larsson och Taylor Silverholt.

Vem trivs bäst i skolan? IL: – Jag missar ju en del av skolan nu på grund av fotbollen.

TS: – Jag har min tjej i klassen, så det gör skolan lättare, och bra kompisar, vilket gör det roligare, det är bara plugget som är lite sådär.

Vem blir mest sur efter en förlust? TS: – Där är vi lika, båda har en jädra vinnarskalle, så jag säger att det är båda.

Vem tar körkort först? IL: – Det är jag som gör det, så den tar jag.

Vem jublar högst när han gjort mål? TS: – Larsson låter alltid när han gör mål, jag brukar vara hyfsat lugn.

IL: – Ja, så är det nog, så det får väl vara jag på den frågan.

Vem trivs sämst och stå i muren på en frispark? TS:– Bra fråga. Jag brukar oftast markera. Men jag tycker att det är skönt att stå i muren för att slippa ha ett sådant stort uppdrag.

IL: – Som back står jag inte ofta i muren, jag brukar få markera.

 

Relaterade artiklar

Sponsrat inlägg

Så kan din arbetsplats bli brandsäker

Med digitala verktyg och professionella brandskyddstekniker hjälper Anticimex företag att säkerställa en brandsäker arbetsplats.

1 person har reagerat på denna nyheten

1 person har reagerat på denna nyheten